Utdrag ur Kontakt 250, onsdag 26 oktober 1994, kl. 16.23




Billy: Bra. - Nästa fråga: Ånyo påstår olika jordiska astronomiska forskare, att universumet bara är just åtta miljarder år gammalt. Detta på grund av vissa konstateranden hos galaxer med anledning av deras flykthastighet osv., som utforskas genom Hubble-teleskopet. För min del anser jag att detta påståendet är som ett dumt skämt. Å ena sidan har ju astronomerna redan konstaterat galaxer osv. i avstånd av mer än 10 eller 12 miljarders ljusårs avstånd, och å andra sidan förmår de ännu inte att se i längre distanser, därför att de instrumentellt osv. ännu inte är så långt komna. Men enbart det faktum, att galaxer osv. blivit konstaterade i mer än 10 miljarder ljusårs avstånd, talar mot det struntpratet av 8 miljarder år universumålder, eftersom nämligen ljuset från föremål i 10 eller 12 miljarder ljusårs avstånd överhuvudtaget inte längre kunde observeras på Jorden, om universumet bara vore just 8 miljarder år gammalt.

Ptaah: Jordemänniskans astronomiska vetenskap står först i sin början och är därför fortfarande ytterst bristfällig. Följaktligen saknar forskarna också fortfarande universumuppbyggnadens grundläggande kunskaper och således också kunskaperna om det, att universumet består av sju olika bälten, som uppvisar en total ålder av lite mer än 46 biljoner år - räknat efter Big-Bang. Således saknar astronomiforskarna även kunskapen om, att det materiella universumet, materia-bältet, bara är ett av sju bälten, som tillsammans bildar universumet. De saknar även all kunskap om det, att materia-bältet, alltså det materiella universumet, är inordnat i ett kontinuerligt vardande och upplösande och är alltså på så sätt inte av oändlig varaktighet. Alla materia-bältets universella föremål och livsformer, det materiellas-universum, kommer och försvinner i ständig fortsättning och blir till ett återkommande och återförsvinnande, helt enligt det universella orsakssammanhanget och alltså på så sätt enligt lagen om orsak och verkan, som allt existerande i varje form av det grov- och finmateriella likaså är inordnat i som också det andligas finmateriella och dess energier. På så sätt är också materia-bältet, det materiella-universumet, inordnat i ett ständigt vardande och upplösande, varigenom inget överdrivet åldrande äger rum, utan en kontinuerlig ungdomlighet förblir erhållen till den tidpunkten när kontraktionen äger rum, då universumet drar ihop sig till sitt ursprung. Därigenom garanteras det, just genom det oupphörliga vardandet och upplösandet, att hela universumet, och således också det materiella-universumet, från expansionens första ögonblickliga tidpunkt fram till kontraktionens moment vidmakthålles evolutiv och ung i ständig följd och således inte hemfaller till något åldrande. Därigenom blir väl universumet äldre i år och tid, dock följer ingen åldringsprocess i den bemärkelse, att något skulle bli för gammalt och därigenom instabilt och outvecklat. Fallet är precis det motsatta, för genom sambandet av vardande och upplösande förvandlar sig det gamla och blir till nytt. Därvid ändrar sig emellertid bara tillståndsformerna, varigenom inte någon som helst förintelse eller förstörelse följer, utan just bara en förvandling, som ur det gamla ger nytt. På så sätt bevaras det materiella-universumet i ständig följd ung i hela sin expansion, som är många gånger större, än vad de jordiska astronomerna förmådde att utröna fram till dags dato. Men tyvärr kommer de i detta avseende att under lång tid hänge sig åt felaktiga idéer, förmodanden och antaganden, då de angående detta ännu längre kommer att utgå från felaktiga förutsättningar. De vill mycket gärna ha rätt och de är underkastade en viss inskränkthet, som har lite att göra med storhetsvansinne och självgodhet.

Billy: Den ständiga förnyelseprocessen är också anledning till, att i regel kan egentligen bara ung materia påträffas, som är mellan 4 och 6 miljarder år gammalt, åtminstone det som gäller här på Jorden, medan du säger, att ni äger materieföremål som nästan är 40 miljarder år gamla. Men jag finner det helt enkelt lustigt, att jordastronomerna nu påstår att universumet bara är just 8 miljarder år gammalt. Hitintills förmår de ju att se och lyssna i lite mer än 10 miljarder ljusårs avstånd. Men från dessa avlägsnaste galaxer osv. fram till Jorden behöver ljuset 10 miljarder ljusår eller mer, och således på så sätt väldigt mycket längre, än astronomerna nu ånyo påstår, att universumet vore gammal. Idiotiskt. …



Billy: Då skulle jag än en gång vilja återkomma till universums ålder och göra en närmare kontroll hos dig, hur jag kommer ihåg er undervisning. Skulle det vara så, att något inte stämmer vid mina förklaringar, så var snäll och korrigera mig. Ni har talat om för mig, att universums expansion sedan urexplosionen, den så kallade big-bang, nämligen alltjämt håller i sig också i fortsättningen fram till den tidpunkten, då sammandragningen sätter in. I det yttersta universums-bältet, i det så kallade murbräcke-bältet, förblir expansionshastigheten konstant, så minskar sig denna kontinuerligt i materie-bältet, resp. materie-universumet i en bestämd halveringstid, som också är fallet med ljushastigheten. Liksom också att hela universum med de sju bältena expanderar, så expanderar på så sätt också alla galaxer i sig, under det att de också samtidigt är inordnade i en flykthastighet, och genom den tränger galaxerna utåt, närmare bestämt till materie-bältets resp. materie-universumets yttersta kant. Därvid är de på samma gång inordnade i en oavbruten process av vardande och upplösande, varigenom de bara kan existera ett visst antal miljarder år, innan de återigen förvandlas till gas, ur vilket då nya galaxer, stjärnor och planeter ' osv. uppstår. En galax existens belöper sig därvid till mellan 12 och 40 miljarder år, beroende på, vilken sort av galax eller liknande alster det handlar om, och beroende på, vilka kosmiska händelser som uppträder runt om denna. Vid materie-universumutkanten till inre bältet, alltså i riktning in till kärnbältet, uppstår ur det inre bältesområdet energier, som tränger in utifrån in i materiebältet och alltså på så sätt tränger in i materie-universumet, i vilket allt då förtätar sig och blir till ny grovmateria. Den här så påstådda äldsta ur-energien eller ur-materian kan beräknas till en ålder av omkring 46 miljarder år. Just denna tid är lika med universums ålder. Men då denna urgamla materia är inordnad i en ständig växling av vardande och upplösande, förvandlar den sig jämt tillbaka i ren energiform, utur den då åter förtätar sig och blir till grovmateria. Så får det till resultat, att ingen grovmateria kan bli funnen i det materiella universumet, som är äldre än ungefär 40 miljarder år.




(OBS! Ovanstående är ingen officiell översättning. Originaltexten finns att läsa i kontaktblocken som finns att beställa på http://www.figu.org/.)