Några av människans energiformer
Människan utstrålar bl.a. tre olika energiformer, som är tätt sammanvävda med
varandra:
Andens energikropp, vilken ingen människa kan leva utan en enda sekund,
har sitt säte i hjärnan. Efter döden stannar andevävnaden i människans kropp
cirka tre timmar, vilket möjliggör transplantationer så länge som
kroppsvävnaden håller sig levande. Transplantationsdelen kan i detta fall
vidareuppta sitt arbete i den främmande kroppen. Genom chockdjupfrysning, som
är bekant hos spermabanker, kan sperman hållas levande under längre tid. Vore
den inte levande så skulle den inte kunna användas.
Den materiella kroppens- och det materiella medvetandets formkropp har,
liksom andens energikropp, också sitt säte i hjärnan, i det materiella
medvetandet, och båda är filigrant fördelade över hela kroppen. Formkroppen är
behörig över människans känslor, begär, emotionella tillstånd etc. varur
människan bygger upp kraft som den tillämpar och varifrån den slutligen också
lever. Det är en livsenergi, som möjliggör människans drift att komma framåt,
människan sporras och garanteras sitt framåtsträvande.
Denna energi har också den nackdelen att den befäster människans laster, luster
och begär, så att den vidare förleds i sina laster. Alltså måste människan
arbeta medvetet hårt och strängt för att kunna gå emot sin egen förledande
formkropp, och äntligen bli av med sina laster. Därigenom ändras formkroppen
till att i fortsättningen fungera som ett uppbyggt kraftskydd och hjälp för
människan att hålla sig ifrån sina laster.
Denna formkropp är också den, som kan göra de berömda
"utanför-kroppen-resorna" oinskränkt i tid och rum för att utröna, se
och uppleva saker i det förflutna, nutiden eller framtiden. Formkroppen, som
har sitt säte i hjärnan, flyger inte iväg från människokroppen utan utvidgar
sitt "synfält/arbetsfält" till den bestämda orten där den ska utröna
något, och under tiden är den i ständig och oavbruten förbindelse med
huvudsätet i hjärnan genom en pulserande svängnings-energi.
Aura/fluidalkraft, aura betyder luft/doft på latin. Auran är en ytterst
fin osynlig substans, ett fluidum, en fluidal utstrålning, en fluidalkraft,
vilken samtliga livsformer på jorden omges av. Hos människan är utstrålningen
särskilt stark från fingerspetsarna, pappilärcentrum, vilket är människans mest
sensibla kroppsställen och också de mest nakna och fria för utstrålning utan
övertäckande kläder. Om möjlighet gives, utan att störa, är det bra om kan vara
naken emellanåt, så att fluidalkrafterna fritt kan strömma ut ur kroppen,
cirkulera och vara verksamma. Kläder absorberar fluidalkrafterna och stänger in
dem och hämmar dess fria cirkulation och verkan för kroppens och andens bästa.
Vid meditation t.ex. är det därför tillrådligt att vara naken om man har möjlighet
till ett uppvärmt enskilt privat rum, eller åtminstone om man kan försöka bära
så lätta och tunna kläder som möjligt, som inte sitter åt.
Fluidalkrafterna lämnar också kraft på de ofta använda tingen i omgivningen.
Därför är det ibland så svårt att kunna lämna gamla "kära" ting.
Fluidalkraften lagras alltså under hela människans liv i kroppen och i dess
omgivning, och vad som sedan kvarstår efter dess död, i miljontals år, är
skelettet med de lagrade fluidalkrafterna, vilket människan har vidare användning
för i sina kommande liv. Därför är skelettet konstruerat så, att det inte
förintas i första taget, och tillika blir det då också tillrådligt att inte
låta sig brännas till aska efter döden.
(Källa: http://www.figu.org.)